Ofrivilliga Spasmer

Fri programvara, appar & integritet

Wifi-BIG

Den här essän skrevs för att i så vardagliga ord som möjligt beskriva vad appar, fri programvara och integritet i relation till teknik är för något.

För mer information om bakgrund, textstruktur samt tillkännagivanden se: Bakgrund & Allmän Information.

Jag tackar min familj för inspirationen.

Om du någonsin tänkt kritiskt i relation till en fråga har du förmodligen förmågan att ställa liknande kritiska frågor rörande andra saker. Det kanske handlat om skillnader mellan könen eller att du tycker att staten beskattar dig för mycket.
  Därför ska jag inte gradvis vagga in dig i texten, jag går direkt på sak. Tänk dig nu detta:

Det existerar massiva nätverk med sammanlänkade datorer som finns i fickformat, som står på skrivbord och i serverhallar. Datorer så kraftfulla att personer dagligen förlitar sig på dem. När du betalar i en butik används dessa och ingenjörer som konstruerar allt från satelliter till trottoarer använder också dem.
  Ser du ditt analyserande sinnelag som en tillgång har du ingen ursäkt att låta bli att fundera över datorernas, nätverkens och programmens särskilda maktförhållanden.

Jag ska försöka att förklara en del koncept relaterat till detta breda område. Förhoppningsvis ska du inte behöva slå upp precis varenda ord i ett lexikon, och om det finns behov av förtydligande av ord så ska det finnas referenser i den löpande texten.

Internet och digitala prylar ska inte målas i allt för mörka färger. Med risk att jag motsäger mig själv så kan det dock konstateras att det sätt vi tycker, trycker, skriver och agerar på genom program också förändrar det vi i slutändan ser på skärmen. Företag som bygger sin verksamhet på att du interagerar genom och med just deras program bryr sig mycket om vad du ”gillar”, följer, tittar på och läser.
  Den information du lämnar ifrån dig används för att kamma in annonsintäkter och annat. Det står oftast i klartext i de avtal du godkänner när du börjar använda en tjänst eller app. Avtalet gäller oavsett om du läser det eller inte. Där klargörs även hur du får — eller inte får — använda programmet. Kort sagt, det jag beskriver är inga hemligheter.

De ideologiska aspekterna runt det hela lämnas för stunden åt sidan i den mån det går. Fokus ska först läggas på programvaran, eller som de flesta säger när det rör mobil programvara: apparna.


Appar & Programvara

En app eller applikation är ett program som via en enhet, vanligen en smartphone eller en dator, utför en specifik uppgift. [1] Hemsidor du efterfrågar hämtas och filter kan appliceras på bilder du tagit med enheten. Förutsatt att ett program är skrivet på rätt sätt kan du få det att göra nästintill vad som helst.

Ibland brukar man skilja på appar och andra program som systemverktyg, men då gränsen är rätt flytande kommer dessa ord användas i utbytbar bemärkelse i den här texten.

Operating system placement-sv

Ett program kan vara helt nödvändigt för att du ens ska kunna använda enheten då den hanterar det som händer mellan hårdvaran — alla kretsar och kort i din enhet — och resten av ett operativsystem. Android, Windows, iOS eller Linuxvarianter som Ubuntu är alla olika operativsystem. Andra är mindre och har specifika uppgifter som att hitta tecken eller strängar i filer. Det lilla unixverktyget grep tillhör den här kategorin.

Välkända namn som Facebook, Instagram, Snapchat, Gmail, Periscope, Microsoft Word, Twitter, WhatsApp, GIMP eller Pokémon Go fungerar på likartade vis även om de inte är så nödvändiga som ett operativsystem eller begränsar sig till att bara söka i text.

Ofta kallas flera av dessa exempel för webbappar då de egentligen bara fyller sitt syfte om de kan öppnas i en webbläsare eller kan ansluta till internet. Såvida inget annat nämns så används orden app och webbapp i den här texten också i utbytbar bemärkelse.

De flesta appar kräver rätt lite förkunskap om programmering eller det som händer “bortom skärmen” för att man ska kunna använda dem. Genom att orientera sig via ett projekt som Wikipedia får man emellertid en rätt god överblick kring hur exempelvis Instagram fungerar, vilka användarvillkoren är och de kontroverser som tenderar komma med stora användarantal.

Säkerhetsinriktade appar som Signal försöker komma åt en del av de tillkortakommanden andra appar har. Men även Signals baksidor beskrivs på Wikipedia.

Enkelt uttryckt så är Wikipedia, tillsammans med källkritik [2][3], ett bra verktyg att ha som referens när en vill lära sig om en specifik app eller datorrelaterade begrepp.


Begrepp & Koncept

Öppen & Sluten, Fri & Proprietär

Som med alla ämnen värda att diskutera finns det även en hel del ord och begrepp som används i anslutning till ämnet appar. Två av de mest centrala är sett till den här texten är fri programvara (free software) och öppen källkod (open source). I regel hänger dessa ihop eller används som synonymer. “Öppen källkod” lanserades däremot av Open Source Initiative som ett mindre ideologiskt alternativ till Free Software Foundations term “fri programvara”. [4]

Med fri syftar man på fri som i frihet“Free as in free speech, not as in free beer” som det något målande kallas. och inte att något är gratis. På grund av att engelskans free är lite tvetydigt lägger man ibland till ordet “libre” som bland annat återfinns i Spanska. Tillsammans brukar dessa begrepp benämnas med akronymen FLOSS: Free/Libre and Open-Source Software. [5] Varianten FOSS används också.

För att förstå vad fri programvara är kan en sätta det i kontrast med andra begrepp som proprietär programvara och sluten källkod. Appar som bygger på sluten källkod godkänner inte att andra människor kikar närmare på programkoden utan tillåtelse och man får inte heller dela eller bygga vidare på den. Appens kod har i regel en ägare som berättar hur den får och inte får användas.

Notepad icon

Ett exempel är Microsoft Notepad till Windows. Det är möjligt att du ”får” Microsoft Notepad när du köper en dator men du är inte fri att bygga vidare på programkoden om du skulle vilja göra det. Det har Microsoft som äger koden ensamrätt på. [6] Om en jämför detta med textredigeraren gedit så är det fritt fram att undersöka den och bygga vidare på om du vill det. Det enda kravet är att du också delar vidare din version av gedit under samma fria villkor. [7]

Ett relaterat koncept är programvarulicenser. Dessa är sakliga lagliga dokument och de har en viktig funktion: de klargör vem som utvecklat appen och hur andra människor får använda koden. Oavsett vad ens åsikt är om copyright så lever vi i en värld där lagstiftningen rörande verk är central för hur vi nyttjar verken. Just därför kan man inte bara ”skita i det”. [6]

Motpolen, om en så vill, till detta är copyleft. Copyright kan förstås som något som berättar om vem som utvecklat eller äger rätten till verket, men det är även något som uttrycker hur andra inte får använda det då copyright förutsätter ensamrätt. Copyleft är då något som berättar vem som utvecklat ett verk, men det uttrycker också i olika utsträckning under vilka villkor andra får dela och utveckla det vidare.
  Det sträcker sig från licenser som tillåter all typ av användning, till licenser som bara tillåter användning av kod förutsatt att det verk som kommer utav användningen ges ut under samma typ av licens. Kontentan av detta är att man inte kan blanda det verket med en ”vanlig” proprietär copyrightlicens. Om licensen tillåter all typ av användning får man däremot göra det. [8]

Så för att summera upp fria kontra slutna appar: appar med sluten källkod bygger på att den som äger koden har total ensamrätt på den. Fria appar med öppen källkod bygger på att du kan ändra på källkoden eller dela den vidare även om någon annan är upphovsmakare. Även om inte just du vill modifiera en app så finns det nog andra personer som kan tänka sig göra det.

DRM & Du

En annan term som kommer upp i dessa sammanhang är Digital Rights Management (DRM). I ett nötskal handlar det om metoder för att begränsa hur en användare tillåts interagera med ett material. Från en utgivares perspektiv är tillämpning av DRM ett sätt att kontrollera och skydda materialet på.

En streamingstjänst som Netflix begränsar exempelvis sitt utbud beroende på region, medan e-böcker kan ha maxgränser för antal enheter. Netflix kan ha tillgång till en serie, men av olika anledningar förhindrar man att användare tar del av den beroende geografisk plats.
  E-böcker begränsas både indirekt och direkt. Utöver ett maxantal på enheter kan det röra sig om restriktioner för kopiering, att boken är bunden till kundnummer, region eller vissa program. [9]

Netglitch (Netflix)

I fråga om datorspel har det historiskt sett oftast handlat om upplåsning genom att använda produktnycklar som kommer med det köpta spelet. Nu för tiden handlar det oftast om bekräftelser gentemot servrar drivna av spelets rättighetsägare. Vissa varianter undanhåller användaren filer som är avgörande för spelets funktion, men det finns även spel utan sådana begränsningar. [10][11] Termen DRM-free är ett begrepp, kanske främst inom spelande, fast det syns även på andra håll.

Sidoeffekter kan här vara att folk som köper spel med DRM-restriktioner för att sedan uppdatera sin dator låses ute från ett spel de faktiskt köpt.[12]
  Speltjänster och andra företag kan även kräva att du tillhandahåller personlig information som knyter dig till köpet. [13] I en del fall skapar detta ett beroende av internet även för spel som inte nödvändigtvis kräver uppkoppling för själva spelmekaniken. [14]

Vanligtvis har du inte har speciellt mycket inflytande över hur personliga uppgifter förvaras. Personliga uppgifter kan vara tillgängliga även offentligt och andra spelare kan ha möjlighet att se ungefär varifrån du spelar och när du spelar. [15]
  Även om viss extra känslig data lagras så säkert som det går så sker dock läckor med jämna mellanrum. [16]

Hur praktiskt DRM då är som skydd för rättighetsägare — vilket ska nämnas inte alltid är synonymt med skapare — bör vägas mot hur det påverkar användare.

Integritet/Privacy

Det som beskrivits ovan kan i någon mån kopplas till integritet och hur människors rätt till privatliv även ska kunna värnas i en digital värld. Det finns flera faktorer som kan spela in här. Det kan handla om viss programvara och hur den fungerar, men ofta spelar annat också in. DRM är ett exempel på en sådan omständighet, medan filterbubblor är en annan.
  Den sista termen syftar på de algoritmer som bland annat Google och Facebook använder sig av för att manipulera det som levereras till användaren genom deras appar och webbsidor. [17]

Begreppet integritet är lite förvirrande rent språkligt då ordet kan syfta på annat än hänsyn till personers privatliv i förhållande till teknologi.

Att lägga till adjektivet personlig gör begreppet lite mer precist. [18] Själv har jag i stunder av osäkerhet kring begreppets mening blivit hjälp av att tänka på hur ‘privacy’ används i engelskan. Där nämns det rätt ofta i samma mening som personlig data och skydd mot godtyckliga ingrepp i individers privatliv.

Vi har standarder som vi kollektivt kodifierat och kommit överens om sett till integritet. I FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna kan man under artikel 12 läsa:

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

- Förenta Nationerna 1948 - Nutid

Orden om privatliv, korrespondens, godtyckliga ingripanden och rätt till lagligt skydd är alla relevanta i det här sammanhanget.

I Sverige är det mer specifikt tillsynsmyndigheten datainspektionen som hanterar frågor om personers integritet. På deras hemsida går det att läsa svaret på denna fråga: “Vad menas med en kränkning av den personliga integriteten?”.
  Rimligt nog fastslås att det inte går att svara generellt på. Däremot anges ett par tumregler, sett till den här textens syfte sticker följande punkt ut särskilt: “Samla inte utan godtagbara skäl en stor mängd uppgifter om en person.” [19]

Lightbeam firefox-addon screenshot 120916

Lightbeam: ett webbläsartillägg visar vem som spårar dig online.

Då det digitala i någon mån ofta är dynamiskt blir frågan om vad som är rimligt och i vilken omfattning datainsamling är godtagbar inte helt lätt att svara på. Det är inte alltid enkelt att reda ut vad som är vad i en snårig digital verklighet.

Användardata är dock centralt sett ur ett integritetsperspektiv. Förhållningssätten gällande datainsamling varierar från att samla in “så gott som allt”, [20] till lite [21] eller inget alls [22]. Användarvillkor som en användare godkänner innan man börjar använda en app är mycket vanliga. Dessa klargör vilka riktlinjer som gäller just för insamling av användardata, vad som gäller vid förändring av villkoren och andra relaterade frågor. [23]

Ofta anger villkoren hur insamlad information hanteras, om den anonymiseras och hur länge den lagras. Hur anonym information ska se ut är däremot en definitionsfråga. [24] Exempelvis så kan IP-adresser användas för att berätta för en utvecklare, och eventuellt andra aktörer som FRA, om geografisk position eller en användares internetoperatör. Information som användare lämnar ifrån sig vid skapande av konton är också relevant sett ur detta perspektiv.

Om anslutningar till sidor eller program är krypterade är också viktigt för användarsäkerheten. Viss programvara tillåter användare att ändra på integritetsfunktioner, medan andra inte ger några sådana alternativ.

Den svenska lag som rör integriteten är personuppgiftslagen (PUL) som tillämpas såvida den inte strider mot vissa grundlagar som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Som EU-land behöver vi även följa EU:s dataskyddsdirektiv och PUL är en implementering av ett sådant direktiv. PUL ersätts 2018 med en ny dataskyddsförordning. [25]
  Även annan internationell lagstiftning kan påverka folk som bor i Sverige. Exempelvis genom andra staters övervakningsprogram och datalagringslagar. Breda avtal som TTIP kan också komma att påverka användares digitala rättigheter [26] och integritet. [27]

Med det sagt så försöker länder, företag och framför allt aktörer som Electronic Frontier Foundation att uppmärksamma användare på under vilka villkor tjänster faktiskt levereras. EU:s lagstiftning rörande cookies/kakor är ett exempel på ett sådant initiativ.

Om användare förstår hela vidden av de villkor de godkänner kan ifrågasättas. [28] Initiativ som Terms of Service; Didn’t Read och dokumentären Terms and Conditions May Apply kan ses som indikationer på det.


Perspektiv

Så vart kan man bända upp golvbrädorna för att börja blottlägga hur vårt digitala samhälle egentligen är uppbyggt? Och hur förhåller sig appar och annan mjukvara till detta? Här kommer två huvudsakliga tillvägagångssätt presenteras för att göra den här besten med en miljon huvuden, om än inte helt, i alla fall lite mer begriplig.

Det minst kontroversiella perspektivet handlar om att betrakta program som något som “bara” är teknologiskt. Det andra sättet att angripa frågan på rör det mer ideologiska planet. Det är något som inte är helt okontroversiellt och vissa ifrågasätter om ideologier har någon betydelse i förhållande till teknik eller inte. [29][30][31][32][33]

Min motivering till varför ideologi har betydelse i sammanhanget kommer av det faktum att varken innovation eller befintlig teknik existerar i ett samhälleligt vakuum. Programvara och hårdvara är neutralt sett till sig självt, men i människors händer är inte verktygen neutrala. De har olika syften och olika verkningar på samhället.

I vilket fall som helst bör man börja med de mer basala frågorna. Om vi utgår från appen så vill man först veta ungefär hur den fungerar. Sedan vill man veta varför den fungerar som den gör.

Program Som Något Teknologiskt

Kort Historik

Tidiga “program” var mekaniska och de uppgifter man utförde förlitade sig i stor grad på mänsklig input — också kallat indata — för att producera ett resultat. [34] Under tidsperioden innan 1950 fanns ingen åtskillnad mellan hårdvara och mjukvara så för att ändra på “programmen” behövde man ändra på själva maskinen. [35][36]

Runt 1950 och framåt började man se något som påminner om mjukvara [37]. Först när datorer blev något mer tillgängliga lades mer tid på programspråk och andra hjälpmedel för konstruktion av mjukvara [38][35.1].

Persondatorn, eller PC:n, förändrade dynamiken mellan programvara och hårdvara. Från och med PC:ns intåg under 70- och 80-talet började man se program som kunde existera separat från specifika datormodeller [39]. VisiCalc som ursprungligen släpptes till Apple II var ett sådant program och det släpptes sedan till flera olika modeller.
  PC:n blev med tiden mer uppkopplad till lokala som globala nätverk och så småningom blev datorerna mobila [40]. Programmen rörde sig åt samma håll — de började interagera istället för att fungera som egna öar — och de rörde sig allt oftare över plattformsgränserna [41][35.2]

Kommunikation & Användning

Vill man förstå hur ett program fungerar passar det lilla unixverktyget grep till det syftet; det söker efter tecken eller strängar och har nämnts tidigare. I regel gör man detta genom att skriva in kommandon i en kommandotolk, vilket också kan benämnas med ordet terminal eller mer formellt terminalemulator. [42] En terminal/kommandotolk kör ofta ett skalprogram (shell) som bash. [43] “Skalprogram” och “terminal/kommandotolk” används ibland som synonymer.
  För enkelhetens skull kommer jag bara kalla det för en terminal hädanefter då det är den termen jag själv använderDet är förmodligen också den term som du hittar i guider om du är nyfiken på att lära dig mer om kommandon och hur de fungerar.. De exempel jag ger utgår ifrån bash och Linux. Bash finns i macOS/OS X och är också tillgängligt till Windows.

En terminal består av ett fönster som är fyllt med text och ett litet rektangulärt tecken för att navigera med. För att kalla på grep så skriver du helt enkelt grep i fönstret. Låt oss också anta att du befinner dig i en mapp där det finns en textfil som heter “varor”.
  Exempelfilen anger olika typer av varor samt deras mängd. Vi kan för sakens skull anta att varorna är kryddor: Anis, Basilika, Chili, etcetera. För att indikera vad du vill hitta och vart du vill hitta det skriver du helt enkelt (?)Om du råkar sitta med ett terminalfönster uppe kan du skriva man grep eller grep --help för mer information om grep.:

grep Anis varor

I terminalfönstret kommer svaret från grep ut som outputDet resultat som matas ut av kommandot i terminalen. Kallas också utdata. på nästa rad. Om inget annat anges kommer raden som hittas i filen att skrivas ut på detta vis:

grep Anis varor
:Anis 10g

Vi vill just nu inte veta mängden av en vara utan bara att de finns i listan. För att berätta för grep att vi bara vill se de matchande tecknen kallar vi på grep med en switch/växel på detta vis:

grep Anis -o varor

Bindestrecket berättar att du vill använda en växel och o:et är själva alternativet. Resultatet ser då istället ut såhär:

grep Anis -o varor
:Anis

Det finns också andra sätt att hantera program på än i textbaserade terminaler. Nu för tiden är det vanligare att agera i program med hjälp av ett grafiskt gränssnitt. Något som även kallas GUI efter engelskans graphical user interface.

XFCE-4.10-Desktop

Tillvägagångssättet är annorlunda, men principen är densamma: du berättar för programmet vad du vill göra genom att ge det instruktioner. Om du i en terminal skriver ut kommandon för det du vill göra tenderar GUI-baserade program involvera grafiska knappar, sökrutor, menyer och annat som utlöser specifika handlingar. Låt oss säga att du öppnar programmet genom att klicka på dess ikon. Efter du arbetat klart i det så sparar du arbetet genom att klicka på ikonen för att spara. Tillvägagångssättet kan ses både på datorer och den myriad av bärbara enheter som finns tillgängliga.

Oavsett om det är ett grafiskt eller terminalbaserat program så kommunicerar du med det. Kommunikationen går ofta åt båda hållen. [44] Du signalerar vad du vill göra och du får någon typ av svar. Vissa funktioner kallar du på uttryckligen, medan andra är mer eller mindre automatiska.
  Ta en sparafunktion. Du kan uttryckligen berätta för programmet att du vill spara ditt textdokument, men vissa program sparar automatiskt åt dig med jämna intervaller.

Vad en terminal och vad ett GUI är för något hjälper till när man vill förstå hur appar fungerar. De är båda gränssnitt en använder för att berätta för ett operativsystem hur det ska använda hårdvaran i en enhet. Även om ett skrivet kommando kan te sig abstrakt så tillåter det en att mer “nära” föreställa sig vad som händer när du använder en app.
  Ta hur ett vertikalstreck “|” fungerar i unixliknande system. Då kallas det för en pipe. Vi bygger vidare på exemplet med grep och filen “varor”. Låt oss anta att man på sista tiden även börjat lägga till länkar, utöver kryddnamn och mängd, i exempelfilen. Ett sätt att öppna länken på via en terminal skulle kunna vara med denna rad (?)Siffror över rader och i lista indikerar här output.:

	₁		  ₂		     ₃.₁   ₃.₂
	grep Anis varor | grep -o "http.*" | xargs xdg-open

	1. Anis 10g - https://sv.wikipedia.org/wiki/Anis
	2. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anis
	3.1. *anropar xdg-open*--> 3.2. *öppnar webbläsare*


I korta drag händer 1. samma sak som förut, men med en pipe på plats efter ursprungsraden skickas outputen vidare. 2. grep söker därefter efter länkadressen (http) och skickar det resultatet vidare via en andra pipe, 3.1 raden som matats ut läses (xargs) och 3.2 användarens favoritwebbläsare (xdg-open) öppnar länken.

Det är förmodligen inte världens mest eleganta “kod”, och jämfört med att klicka på en länk är det lite krångligare. Pipe:ar visar däremot att program i viss mån är flexibla, består av flera delar och anpassar sig efter de regler programmerare sätter upp. [45][46] Riktig programkod skrivs däremot i mer abstrakta programspråk och exemplen ovan har som syfte att teckna grova linjer över något man skulle kunna säga liknar kod.

Så som det är med mycket annat formas program av syften. Delarna kan ofta återanvändas, men det inte är inte alltid självklart för användaren att det är på det viset.
  När du använder din webbläsare använder du förmodligen också indirekt programspråket C++. Det används utöver till webbläsare bland annat till program i rymdsonder och andra coola saker [47]. I regel ser du dock inte när och hur koden processas vid normal användning.

De appar folk använder dagligen tenderar att vara mer komplicerade än grep, i alla fall om man ser till mängden kod. Poängen är dock att din textredigerare, SMS-app och TV-mottagare är eller innehåller programvara som någon har skrivit i något syfte. Kodbitarna kan arrangeras om och det kan ge program helt annorlunda funktioner.
  Detta innebär att sättet din webbläsare och andra appar fungerar på idag kan förändras. Det kan röra sig om allt från utseende till hur användardata hanteras.

Program Som Något Ideologiskt

Kort Historik

Idéer i relation till programvara och appar följer mer eller mindre samma tidslinje som den moderna datorn. Det var först under det sena 70-talet och det tidigare 80-talet ideologiska undertoner började kunna skymtas i förhållande till program. I synnerhet i relation till hur program borde, eller inte borde, spridas och användas.
  Innan detta var det inte ovanligt att program kunde vara allmän egendom [48], bland annat för att de innan början av 80-talet inte omfattades av copyright. [49]

Programspråket BASIC som utvecklades 1964 vid Darthmouth College var varken det första, det sista eller det mest älskade programspråket. Däremot skrevs det för att vara lätt att användas och på grund av detta var det tilltalande för en bredare publik.
  Det fick stor spridning med persondatorerna [50] och på grund av detta finns det mycket historia bakom det. [51] En variant av språket var tillgängligt till Altair 8800 som var en av de första allmänt tillgängliga datorerna.

Denna variant blev ökänd då det var föremål för ett brev som adresserade attityden hos hackare och hobbyanvändare — att man ska kunna dela mjukvara fritt — respektive kommersiella aktörers önskan att ta betalt för och att ha ensamrätt på programvaran. [52] Som motprojekt utvecklade hobbyisterna BASIC-varianten Tiny BASIC.

Om en bortser från akademiska arenor där till exempel UNIX delats och utvecklats relativt fritt [53] så var detta en av de första debatterna för och emot fri programvara. Åtminstone sett till program som i någon utsträckning påverkade en större publik.
  Spola framåt ett par år till 1983 och Richard Stallman initierade det första organiserade försöket att bygga ett system bestående helt av fri programvara: (GNU). [54] GNU-projektets General Public License (GPL) som används för att licensiera fri programvara med skrevs något senare 1989. [55] I början av 90-talet utvecklade Linus Torvalds, och med tiden ett allt större antal personer, operativsystemskärnan Linux.

Sedan dess har program baserade på GNU, Linux och GPL-licensen har fått bred spridning.[56][57][58]

Proprietära Vägar

Trapped_win10-fence_

Så för att förstå varför människor brytt sig om att skapa fri programvara kan vi börja med att titta på ett ofritt alternativ: operativsystemet Windows 10. Det blev mycket uppmärksammat då Microsoft, som utvecklade det, väldigt ihärdigt uppmanade sina användare att uppdatera till det. [59]

För att få människor att byta till Windows 10 så användes diverse tekniker. Man ändrade exempelvis på basala funktioner som användare tar för givet för att de är konventioner många datorsystem efterlever. Det Microsoft gjorde var att ändra beteendet för hur en vanlig dialogruta fungerar.
  Om man vid en förfrågan om uppdatering valde att kryssa bort dialogrutan — vilket vanligtvis tolkas som ett “nej” eller ett avbrott — så tolkade Windows det som ett “ja” istället. [60]

Ett annat sätt att tvinga användare till ett visst beteende var att bunta ihop Windows 10 med säkerhetsuppdateringar. Valet stod då i praktiken mellan att välja att inte godkänna säkerhetsuppdateringar, eller att tvingas till att installera Windows 10 om man nu önskade att säkerhetsuppdatera sitt system. [61]

Det här sättet att tvinga fram val på visar tydligt hur program är drivna av syften. Det ringer dessutom illa med att respektera användares integritet och valmöjligheter. Om en användare önskar att använda Windows, spara data i “molnet” eller något annat då ska man ju givetvis kunna göra det. Om en inte vill det så ska ju Microsoft och andra företag, myndigheter och stater, respektera även det. Microsoft har liksom vissa andra aktörer lite svårt att riktigt acceptera ett nej. [62][63]
  Oavsett om det handlar om att inte respektera användares inställningar [64], att godtyckligt begränsa vad användare har tillgång till och inte [65] eller att kartlägga deras spår över sajter [66] så är det inte acceptabelt att automatisk göra dessa val åt användare.

Windows 10 visar också hur stora slutna aktörer i maktposition har möjlighet att behandla sina användare. Användare av fri programvara förväntar sig däremot ofta att appar och program inte ska göra sådana val åt dig. Många som medvetet använder fria alternativ gör det för att valet då ytterst ligger i användarens händer istället för i någon annans. Om du inte är nöjd med något kan du skapa en egen förgrening av en app eller stötta någon annan som redan gjort det. Det är inte möjligt med proprietära appar.
  I grund och botten handlar det alltså om två filosofier. Den ena söker frihet i användning och utveckling av programvara. Den andra erbjuder en villkorad men guidad tur genom programlandskapet.

Filosofierna försöker också ge folk generella förhållningssätt att lösa mjukvarurelaterade problem på. Det ena säger att du själv styr skutan och uppmuntrar dig till att ta bort eller lägga till saker som du vill. Den filosofin manifesterar sig som fria och öppna program.
  Det andra sättet ger dig en färdig modell som fungerar på ett visst sätt och om du vill ändra på något så är det de som byggt modellen du får förlita dig på. Ritningarna behöver du inte titta på för det gör skutbyggarna åt dig. Ofta så får du inte se ritningarna även om du skulle vilja det.

Båda visen har sina egna logiska mönster och inneboende förhållningssätt. Om du väljer att tänka på det eller inte är dock upp till dig.

Två Vägar Mot Liknande Mål…

Som jag tidigare antytt finns det en schism i det samlade FLOSS-universumet. Det handlar inte om synen på proprietär programvara — den är likartad i alla läger — så mycket som det handlar om ord och begrepp.
  Den ena och något äldre termen är “fri programvara” (free software). Det andra och något modernare begreppet är “öppen källkod” (open source). Oavsett ståndpunkt eller preferens så summeras det hela upp rätt bra här.

Skillnaden mellan dessa benämningar har sysselsatt många kloka, om än lite egna, personer. En anledningen till uppdelningen rör pragmatism vilket främst representeras av “öppen källkod”-folket. Dels handlar det om en önskan att beskriva sin ståndpunkt på ett så taktfullt vis som möjligt, men det handlar också om att man presenterar denna ståndpunkt som något som fördelaktig och praktiskt. [67]

De som föredrar termen “fri programvara” tenderar att vara något mer passionerade i hur de beskriver den typ av programvara de vill se i världen. De kopplar i högre grad ihop denna med samhällsförändring och värderingar. Begreppet måste i sin tur förstås i förhållande till de så kallade fyra friheterna: friheten att använda ett program hur du än önskar, friheten att studera och modifiera det, friheten att kopiera det och friheten att förbättra programmet samt att ge allmänheten möjligheten att ta del av förbättringen. [68]
  Vidare har även Open Source Initiative en egen, men i stort sett liknande, definition av vad det är som utgör just öppen källkod. [69]

Ibland lyfts även frågan om att öppen källkod som begrepp är att föredra då det är svårare att missförstå. Detta då fri programvara kan missförstås att representera ståndpunkten att program bör vara gratis; det är något som inte nödvändigtvis stämmer, fri programvara kan ha ett pris. Open Source kan i sin tur också falla tillbaka i begreppsförvirring då “open” kan tolkas på flera olika sätt.

I slutändan handlar det inte om att program och appar är annorlunda för att du säger att de består av öppen källkod eller fri programvara. Vissa använder båda begreppen och andra använder förkortningar som FLOSS. Det finns dock en bakgrund till de två benämningarna, de är lika men inte identiska och det kan vara bra att veta. [70]

…och målet är frihet

Det fri programvara — idealt sett — ska vara är något som leder frihet och självbestämmande för användare. Det är inte bara något att sträva efter utan det är något användare kan kräva av program som är fria och följer de fyra friheterna eller liknande standarder, till exempel The Open Source Definition och Debians riktlinjer för fri programvara. Detta försäkras bland annat genom att programvara släpps under fria och öppna licenser.
  Det finns även åsikter och stämningar som ofta förknippas med fri programvara, men som inte nödvändigtvis följer av att mjukvara uppfyller de riktlinjer som nämns ovanför.

En sådan attityd kan vara att en app ska respektera användarens frihet genom att inte göra saker användaren inte bett den om, som att kommunicera med servrar utan tillstånd från användaren. För att knyta tillbaka till de andra termerna som i denna text lyfts fram under rubriken “Begrepp & Koncept” så kan man säga att en app ska respektera användarens integritet.

Appen ska helst inte heller begränsa användaren på godtyckliga eller bedrägliga vis. Det vill säga att du inte ska begränsas av metoder som DRM.
  Att ovetande visas manipulerade versioner av ens digitala verklighet är också bedrägligt, såvida du uttryckligen inte bett om just det. En manipulerad digital verklighet kan beskrivas med begreppet filterbubbla.

Sådana begränsningar kan en benämna “antifeatures”, eller “antifunktioner”. Reklam i appar är ett annat exempel. Det vill säga funktioner som finns där, men som få användare uttryckligen skulle be om. Ibland får användare betala för att program inte ska ha använda begränsande funktioner [71] trots att det enklaste skulle vara att låta bli att bygga in dem till att börja med. [72]
  Reklam i appar eller DRM ser du sällan i fria program då frihet prioriteras före ekonomisk vinst.

Sedermera så har sociala medier motiv för att sälja den information du ger dem genom att använda deras appar och sajter. Annonser är en stor del av deras verksamhet. [73][74][75] På grund av detta så har övervakning av användare blivit en affärsmodell som i förlängningen gör användare till “produkter” mer än något annat. [76][77]
  Tendensen är att tänja på regler kring integriteten om vinstmotiv är överordnat. Motsvarigheten sett till stater är att tumma på integriteten om säkerhet är överordnad friheten. Google och Facebook har över tid skjutit på gränsen för den information de samlar in och hur de spårar dig. [78][79] Gränsen skjuts fram ytterligare när de köper upp andra företag [80][81] och informationen är även intressant för stater. Något personer som Edward Snowden, Chelsea Manning och andra visselblåsare uppmärksammat världen på.

Viss programvara är fri medan användaren inte är det. “Software as a service” (SaaS) och molntjänster är program som i praktiken ofta är uppbundna i specifika aktörers servrar. Under SaaS förhindras användare att ändra på programmet på ett meningsfullt vis trots att själva koden kan vara offentlig. [82]
  Gällande molntjänster är förhållandet liknande. Du låter en aktör spara din saker: foton, backups, skolarbeten, tekniska ritningar och så vidare. Problemet är att du förlorar kontroll över din data och du får lita på att aktören eller en tredje part inte snokar i den. Det är inte något som är självklart [83][84][85] och få aktörer är så transparenta att användare kan försäkra sig om att aktören helt går att lita på. Bruce Schneier skriver utförligt om det hela här.

Övervakning och begränsningar går givetvis inte ihop med användarfrihet. Dessa negativa exempel visar vilken plats fri programvara i har mjukvarulandskapet.
  Fria alternativ är inte emot sociala medier eller nya lösningar. Det finns varianter på sociala medier som ger användare frihet; diaspora* och GNU social är två exempel. Sett till molntjänster är Nextcloud ett alternativ.

Det som skiljer dessa och andra fria alternativ från de icke-fria är att användaren har kontrollen. Med användarkontroll kommer möjligheter till integritet och autonomi, ömsesidighet och medbestämmande.

Med andra ord: möjligheten till frihet.


Avslutande Ord

Det finns få kontaktytor i samhället där förändring är så enkel som när det kommer till hur du använder programvara. Om det handlar om appar till dina bärbara enheter med pekskärm eller program till datorer gör mindre skillnad. Mjukvara som respekterar användare är idag mer tillgängligt än det någonsin varit. [86][87][88] Ofta är förändring så lätt som att byta app eller program.

Med det sagt ska det nämnas att fri programvara, de problem den adresserar och de områden där den används inte är simpla. Internationella rymdstationen, som anammat GNU/Linux-varianten Debian, är ett komplext specialiserat exempel. [89]
  Generellt användande för allmänheten har också blivit lättare och vanligare. Bland annat genom delar av Android, datorspel som stödjer fria operativsystem [90] och enskilda program som VLC media player,LibreOffice och webbläsaren Mozilla Firefox, alla vilka är brett tillgängliga.

I den här texten har syftet med saker och ting understrukits. Detta på grund av att människor är syftesdrivna. De syften vi har påverkar det vi skapar och det gäller även programvara.

Ofta ligger inte styrkan med datorer och mjukvara i hur nya de är eller att du kan göra tretusen olika saker med dem. Styrkan i denna teknik ligger i om och hur den tillåter människor att leva ut sina syften. Vidare innefattar det också de kollektiva syften människor har som samhälle.

Om vi förstår hur programvara fungerar så hjälper den oss med detta, speciellt i en värld där teknik ofta har betydelse för hur vi upplever samhället. Programvara ger oss förmodligen inte svaret på meningen med livet, den kan däremot göra skillnad i de liv vi väljer att leva.

Om program ska kunna användas flexibelt och i många olika projekt måste de kunna förändras. Därför behövs inte bara insikt om det tekniska utan även förståelse om idéerna runt programvaran. Programvarulicenser, digitala rättigheter och personlig integritet är alla sådana idéer.
  Hur kompetent en aktör än är — grupp som individ — kan den inte skapa programvara för alla situationer som uppstår i ett levande samhälle. Det blir i synnerhet viktigt att uppmärksamma i samhällen som förlitar sig på att mjukvara hjälper dem med samhällsfunktioner.

För att programvara ska kunna fylla en mångfald av syften måste den då också vara fri. Fri att studera och att ändra på, fri att använda och att dela.


Referenser

  1. http://www.pcmag.com/encyclopedia/term/37919/application-program
  2. https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llkritik
  3. http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/sa-arbetar-andra/samtliga/wikipedia-1.191581
  4. https://opensource.org/history
  5. https://web.archive.org/web/20071216171951/http://ec.europa.eu:80/idabc/en/document/1637/470#Abstract
  6. https://web.archive.org/web/20161224191111/https://www.prv.se/sv/upphovsratt/
  7. https://sv.wikipedia.org/wiki/GNU_General_Public_License
  8. Klang, M. (2010) Copyright – Copyleft
  9. https://web.archive.org/web/20160325072247/https://www.priv.gc.ca/resource/fs-fi/02_05_d_32_e.asp
  10. https://en.wikipedia.org/wiki/Always-on_DRM
  11. http://www.forbes.com/sites/insertcoin/2012/05/16/the-real-reason-there-will-never-be-offline-single-player-in-diablo-3/#680488a052bd
  12. https://web.archive.org/web/20160404122205/http://arstechnica.com/gaming/2015/08/windows-10-wont-run-games-with-securom-drm-says-microsoft-2/
  13. https://web.archive.org/web/20161224224129/https://legal.ubi.com/privacypolicy/sv-SE
  14. https://web.archive.org/web/20161224231219/http://arstechnica.com/gaming/2016/12/ubisofts-for-honor-is-an-always-online-experience-even-single-player/
  15. Schober, F. (2010) Gaming in the Glass Safe - Games, DRM & Privacy
  16. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_data_breaches
  17. https://www.ted.com/talks/eli_pariser_beware_online_filter_bubbles
  18. https://lagen.nu/begrepp/Personlig_integritet
  19. https://web.archive.org/web/20161014094203/http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/vad-menas-med-en-krankning-av-den-personliga-integriteten1/
  20. https://web-beta.archive.org/web/20161217011125/https://www.google.com/policies/privacy/#infocollect
  21. https://duckduckgo.com/privacy#s3
  22. https://web.archive.org/web/20161204131133/https://mullvad.net/#privacy
  23. Lundeberg, J. (2015) Användarvillkoren som ingen läser
  24. https://web.archive.org/web/20161215192140/https://www.eff.org/deeplinks/2009/09/what-information-personally-identifiable
  25. https://web.archive.org/web/20161225121426/http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/eus-dataskyddsreform/
  26. https://web.archive.org/web/20161225121426/http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/eus-dataskyddsreform/
  27. https://www.irishtimes.com/business/technology/eu-cannot-guarantee-citizens-privacy-when-transferring-data-to-us-court-told-1.2152005
  28. https://web.archive.org/web/20161225123917/https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2757465
  29. https://web.archive.org/web/20161114231112/https://meta.slashdot.org/story/12/10/11/0030249/linus-torvalds-answers-your-questions
  30. https://web.archive.org/web/20161214120944/http://www.linuxjournal.com/article/3655
  31. https://web.archive.org/web/20161225194405/https://www.linux.com/news/politics-free-software
  32. https://web.archive.org/web/20161109220323/http://www.apacheweek.com/features/oscon2002
  33. https://web.archive.org/web/20130523233954/http://kerneltrap.org/node/4484?
  34. https://en.wikipedia.org/wiki/Tabulating_machine#Operation
  35. Booch, G. (2016) The History (and the Future) of Software: 7m58s / 35.1 The History…: 17m47s / 35.2 The History…: 31m16s
  36. https://plato.stanford.edu/entries/computing-history/#Col
  37. https://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_computing_1950%E2%80%9379#1950s
  38. https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_programming_languages#First_programming_languages
  39. https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_personal_computers#The_beginnings_of_the_personal_computer_industry
  40. https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_Revolution#Timeline
  41. https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Internet#Use_in_wider_society_1990s_to_early_2000s_.28Web_1.0.29
  42. http://www.saob.se/artikel/?show=terminal&unik=T_0703-0249.sO5L&pz=3#M_T703_185076
  43. https://web.archive.org/web/20161226134200/http://dsv.su.se/introdator/kommandotolken/linux
  44. Hewett, T., Baecker, R., Card, .S, Carey, T., Gasen, J., Mantei, M., Perlman, G., Strong, G., Verplank, W. (1992) ACM SIGCHI Curricula for Human-Computer Interaction
  45. https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/program#american-english-1-1-3
  46. https://en.wikiversity.org/wiki/Introduction_to_Programming/About_Programming#What_is_a_program.3F
  47. https://web.archive.org/web/20161211050730/http://www.stroustrup.com/applications.html
  48. https://en.wikipedia.org/wiki/Public-domain_software#Classical_PD_software
  49. https://en.wikipedia.org/wiki/Software_copyright#History_in_the_United_States
  50. https://en.wikipedia.org/wiki/BASIC#Explosive_growth:_the_home_computer_era
  51. https://web.archive.org/web/20161105140536/http://time.com/69316/basic/
  52. https://en.wikipedia.org/wiki/Open_Letter_to_Hobbyists
  53. https://web.archive.org/web/20160711171055/http://www.faqs.org/docs/artu/ch02s01.html#id2879627
  54. https://www.gnu.org/gnu/initial-announcement.html
  55. https://www.gnu.org/licenses/old-licenses/gpl-1.0.html
  56. https://en.wikipedia.org/wiki/Linux_kernel#Popularity
  57. https://en.wikipedia.org/wiki/GNU_General_Public_License#Adoption
  58. https://web.archive.org/web/20160226041128/https://github.com/blog/1964-license-usage-on-github-com
  59. https://en.wikipedia.org/wiki/Windows_10#Distribution_practices
  60. https://web.archive.org/web/20161011210446/http://www.pcworld.com/article/3073457/windows/how-microsofts-nasty-new-windows-10-pop-up-tricks-you-into-upgrading.html
  61. https://web.archive.org/web/20161216194647/https://www.eff.org/deeplinks/2016/08/windows-10-microsoft-blatantly-disregards-user-choice-and-privacy-deep-dive
  62. http://www.usatoday.com/story/tech/news/2016/08/16/web-trackers-cookies-third-party-doubleclick-google-university-of-washington/88864172/
  63. https://web.archive.org/web/20161205194826/https://www.eff.org/deeplinks/2016/08/what-facebook-and-whatsapps-data-sharing-plans-really-mean-user-privacy-0
  64. https://web.archive.org/web/20161225180013/http://arstechnica.co.uk/information-technology/2015/08/even-when-told-not-to-windows-10-just-cant-stop-talking-to-microsoft/
  65. https://web.archive.org/web/20160704190831/http://www.pcmag.com/encyclopedia/term/54187/walled-garden
  66. https://en.wikipedia.org/wiki/HTTP_cookie#Third-party_cookie
  67. https://web.archive.org/web/20161125152958/http://www.catb.org/~esr/open-source.html
  68. https://web.archive.org/web/20161222190541/http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.sv.html
  69. https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ppen_k%C3%A4llkod#Etymologi_och_alternativa_definitioner
  70. https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_free_and_open-source_software#The_launch_of_Open_Source
  71. http://www.wired.co.uk/article/windows-10-paid-ad-removal-solitaire
  72. https://web.archive.org/web/20161223213149/https://www.fsf.org/bulletin/2007/fall/antifeatures/
  73. https://web.archive.org/web/20160908225542/https://sv-se.facebook.com/about/ads
  74. https://web.archive.org/web/20161202161246/https://ads.twitter.com/login?ref=gl-tw-tw-twitter-advertise&lang=sv
  75. https://web.archive.org/web/20161216133702/https://www.google.se/adwords/
  76. https://web.archive.org/web/20161012155905/https://www.schneier.com/blog/archives/2013/11/surveillance_as_1.html
  77. https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/apr/18/corporations-google-should-not-sell-customer-data
  78. https://www.propublica.org/article/google-has-quietly-dropped-ban-on-personally-identifiable-web-tracking
  79. https://www.propublica.org/article/its-complicated-facebooks-history-of-tracking-you
  80. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_mergers_and_acquisitions_by_Facebook
  81. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_mergers_and_acquisitions_by_Alphabet
  82. https://web.archive.org/web/20160505060030/https://mako.cc/writing/hill-freedom_for_users.html
  83. http://www.bbc.com/news/world-us-canada-23123964
  84. https://www.amnesty.org/en/latest/news/2015/04/mass-surveillance-heed-the-voices-in-the-wilderness/
  85. https://www.gnu.org/proprietary/proprietary-surveillance.html
  86. https://en.wikipedia.org/wiki/Free_software#Adoption
  87. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Linux_adopters
  88. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_free_and_open-source_software_packages
  89. https://web.archive.org/web/20161222035654/http://www.computerweekly.com/blog/Open-Source-Insider/International-Space-Station-adopts-Debian-Linux-drops-Windows-Red-Hat-into-airlock
  90. https://web.archive.org/web/20160910022154/https://itsfoss.com/linux-gaming-guide/

Extras (m.a.o. saker jag gillar):

  1. F-Droid är en katalog av Androidappar bestående av fri programvara.
  2. Tox är dels ett kommunikationsprotokoll och dels ett antal chattklienter som bygger på protokollet.
  3. Debian är ett stabilt, fritt och fullfjädrat GNU/Linux-operativsystem.
  4. Electronic Frontier Foundation driver opinion och informerar om digitala rättigheter.
  5. Computerphile är en intressant youtubekanal som berör datorer och programvara.
  6. Amnesty är en människorättsorganisation och den här guiden förklarar kort vad massövervakning är för något.
  7. GNU Social är programvara för kommunikation över fria sociala nätverk.

Bakgrund & allmän information

I det här sammanhanget är jag först och främst en person som skriver. Mitt teknikintresse — mer specifikt intresse för programvara — är något som i perioder fått mig att fördjupa mig i hur tekniska saker fungerar.

Några områden som gett mig anledning till att fördjupa mig i programvara är: mitt musikintresse, min ambition att kunna uttrycka mig i text och dessutom förstå hur programmen jag använder till detta fungerar, tv-spel, mina studier, mitt politiska intresse, min impuls/besatthet i att kategorisera enheter som tål det (typ hårdrocksalbum, aldrig människor), DIY-etik, en tvångsmässig tendens att inte kunna släppa saker jag finner intressanta och en stadig ström av mer eller mindre tekniska förfrågningar av personer i min närhet.

Om du vill lära dig att programmera eller något i den stilen så läser du fel text. Om du önskar att få en överblick av programvara, fri programvara och samhället i förhållande till dessa så hoppas jag att den här texten kan bidra till att släcka din törst. Om du är intresserad av att läsa mer så föreslår jag att du tar en kik på de länkar och referenser som finns i texten.

Sett till struktur ger innehållsförteckningen som finns i början av essän en okej överblick. De begrepp och perspektiv jag valt ut har vuxit fram genom avvägningar för vad som är relevant för den här texten och inte. Det finns delar jag lämnar ute och som jag kan tänka mig beröra i framtida texter.

Sett till referenser så har jag följt denna logik:

  1. information som kräver belägg eller djupare förklaring tilldelas en numrerad slutnot,
  2. allmän information eller kortare förklaringar ges länkar och eventuella länkkommentarer,
  3. skrifter/videos refereras mer utförligt då “rena länkar” tenderar förklara kontext (sammanhang/tidsperiod) rätt bra själva,
  4. i den mån det gått har jag refererat till texter på svenska, men engelska texter förekommer också,
  5. alla länkar som inte är arkiverade var obrutna och fungerande under veckan för publicering.

Då texter på nätet är mer eller mindre dynamiska kan jag komma att ändra på otydligheter och felskrivningar. Målet är dock att inte ändra på poänger utan bara att förtydliga det som redan är skrivet. Se sidfot för version och datum.

Rubriken Appar Och Programvara till Perspektiv: Program Som Något Teknologiskt är i första hand redogörande och släpps under Creative Commons-licensen CC BY-SA 4.0.

Perspektiv: Program Som Något Ideologiskt till Avslutande Ord är istället resonerande och släpps därför under CC BY-ND 4.0 om inget annat nämns under överenskommelse. Du kan även se det utmarkerat i källkoden för den här texten.

Om du upptäcker ett stavfel, faktafel eller andra felskrivningar så dra iväg ett mail till [email protected].

Om du inte rapporterar ett sakfel utan bara är av en annan mening så räknas inte det som ett sakfel. Skriv då hellre en egen polemisk text som jag kanske besvarar i mån av tid.

Jag tackar på förhand för eventuell feedback.

24-03-18 version 1.3.2. (?)Korrigerade länkar, ändrade licens för den resonerande texten och gjorde ett förtydligande.
17-04-17 version 1.3.1. (?)Lade till länkar
16-01-17 version 1.3. (?)Rättade felskrivningar, förtydligade mening och arkiverade referenser. Sannolikt sista textversion.
02-01-17 version 1.2. (?)Rättade felskrivningar och lade till “inledning” i innehållsförteckningen.
29-12-16 version 1.1. (?)Rättade felskrivningar och felsyftningar, tog bort någon paragraf samt förbättrade kommatering.
27-12-16 version 1.0.