…Ofrivilliga Spasmer

Ofrivilliga Spasmer är ett skriftligt projekt som blygsamt började November 2012. Det kom ur en medveten handling att försöka organisera tankar och idéer som tidigare uttryckts via andra arenor.

Även om texterna har tagit en del olika skriftliga uttryck så har den röda tråden i arbetet alltid varit att presentera någon form av samhällsanalys; ibland i form av rena kåserier och ibland i form av någorlunda väl refererade essäer.

Runt årsskiftet 2015/2016 lades ytterligare arbete på formen för projektet. Rent skriftligt ska essäer med goda källhänvisningar prioriteras, men även det visuella har ändrats och värd för att husera innehållet har bytts ut. En del texter innan 2016 känner jag är onödigt otydliga. Mer om detta kan i kort läsas här. Vilken relativ status en text har ges även indikation på under etiketter/tags.
  Bytet av värd motiverades av en önskan om ytterligare autonomi för projektet. Den visuella utformningen ändrades för tydligare struktur.

Namnet Ofrivilliga Spasmer [?] kommer ur den inre konflikt mellan de behov av isolering och utåtriktade uttryck som skribenten ibland tampas med.

…Skribenten

Skribentens namn är Johan T-Katiska. Att skriva har inte varit något oundvikligt kall, utan det är något som under lång tid kultiverats för att sedan bli en del av vardagen.

Utöver att skriva sysselsätter sig han med musik — både med komposition, lyssnande och musicerande — som är ett återkommande tema oavsett övriga besattheter. Ett politikintresse tar också tid i anspråk.

Övrig tid läggs bl.a. vid att lära sig om fri programvara, att spela gamla tv-spel samt läsning. Främst läses fackböcker även om bl.a. fiktion som bokserien Liftarens Guide Till Galaxen lämnat bestående intryck.

…Principiella ståndpunkter

Principiella ståndpunkter och läggningar som genomsyrar så gott som samtliga aktiviteter är misstänksamhet mot auktoritära samhällsströmningar, en vurm för vetenskaplig metod/skepticism, solidaritet, jämlikhet, ironi och D.I.Y-etik.

Ett samhälle där viktiga tillgångar ägs gemensamt och där beslut — i rimlig utsträckning [1] [2] — tas så nära de människor besluten berör som möjligt anses av skribenten gå hand i hand med ovan nämnda principiella ståndpunkter.

En utgångspunkt är att där makt existerar finns det också snedvridna förhållanden som i olika grad sätter vissa människor i en privilegierad position och andra personer i en missgynnad position. Det kan handla om förhållandet könen eller det mellan ägare och löntagare.

Om makt inte kan legitimeras bör den monteras ned och bevisbördan bör alltid ligga hos den privilegierade parten, inte hos den missgynnade. Samhället borde organiseras på ett sätt som gör den här typen av förändring är möjlig.